Kvinnoträff nr 2!
Idag var jag på ”kvinnoträff” nr 2, denna gången hela vägen libanesiskt. Igår frågade Iman mig om jag ville följa med till Zenaib (som egentligen bor i vår lägenhet) så kl. 9 kom Iman och hämtade mig, hon hade med sig Nohad som bor under oss. Vi tog hissen ned till bottenvåningen och hämtade upp Haniyeh och så gick vi alla till Zenaib som bor några kvarter härifrån för att äta frukost. Ni kan tänka er synen…där gick jag i baggy-jeans och tröja tillsammans med 3 libanesiska damer i 50-års åldern varav 2 med slöja. Det är ett gäng roliga kvinnor med humor och mycket värme. Väl hos Zenaib hade hon dukat upp typisk libanesisk frukost i köket. Det var foul, som är en slags varm bönröra man doppar bröd i. 2 olika slags manoushi – ni vet de där pizzadegsliknande som vi tycker är himmelskt goda lördagsmorgnar – en med smält ost och en med sarthar (en slags kryddblandning). Det var honung, labneh (yoghurtröra), olika slags ostar, både hårda och mjuka med olivolja ovanpå. Sedan rättika, tomater, gurka, oliver och lök som tillbehör till foulen och det andra. Brödet var plattbröd, ett vitt och ett diet som de sa, det hade en något mörkare ton än det vita så jag antar att det var graden nyttigare. Till det drack vi mynta-te. Det kacklades högt och glatt och de var noga med att översätta allt och fråga mig om allt möjligt. Det ÄR verkligen en helt annan värld när inte männen är med! Känns uppfriskande att se och höra. Efteråt gick vi till tv-rummet och drack kaffe och åt några super-söta kakor, då började min mage säga ifrån…lök, bönor och sockerdrypande saker vid 10-tiden på morgonen är lite magstarkt för en svenska som äter havregrynsgröt på morgnarna. Det var en väldigt trevlig förmiddag och jag trivs i sällskapet. Kvinnorna saknar Zenaib då de brukar träffas på detta viset hos främst henne på morgnarna. Hade gärna fotat lite från fm men då kvinnorna tog av sig slöjorna direkt de kom inomhus så kunde jag inte det av respekt för dem.
Sen gick jag en sväng på ”stan” med Nohad och Iman, de ville visa mig lite saker och affärer, bl.a Nohads son´s affär där de säljer arabiska prydnadssaker. Not my cup of tea direkt men kul att se. Vi gick även och kollade på grill, då jag och Joa letat efter grill till balkongen. Det var en hantverkare som gjorde dem själva, ser inte riktigt ut som våra hemma men ska nog funka. Kocken i huset, dvs Joa får följa med och godkänna innan det blir köp. Kostade 13.000 libanesiska pund vilket är ca 65 kr. För handgjort!!
Nu kommer Joa snart hem, det blir kvällspromenad och sedan träffa en svensk kille som är här på kort besök. Hej svejs!
2 kommentarer:
Hallå!
Hur kommunicerar ni. Kan kvinnorna engelska mtp att det ju är ett mansdominerat land och då kan jag tänka mig att det inte är så lätt för en kvinna att lära sig engelska.
Det är kanske rent av så att du pratar libanesiska, Angela.
Kramar från
Genarparna
Njaaa min libanesiska sträcker sig till shokran (tack) och sabah el ghrer (godmorgon). Joa har en något mer välutvecklad libanesiska vad gällande svordomar m.m ;) En hel del kan engelska i Libanon, i alla fall den yngre generationen och i detta sällskapet så förstår och pratar min granne Iman hyfsad engelska så hon är min tolk och bodyguard som hon brukar säga :) I övrigt gäller teckenspråk och roliga minspel, det funkar!
Kramar tillbaks till er!
Skicka en kommentar