fredag, mars 30, 2007

Äntligen fredag!

Var ute på en härlig morgonrunda i strålande sol, det har varit kanonväder ett par dagar. Åkte sen till Joas jobb och pluggade då han var uppe i bergen nånstans. När jag köpte kaffe imorse av Muhtar - kaffe o juicemannen i tältet utanför Joas jobb ni vet? - så fick jag en JÄTTEask med minst 200 småkakor i. Från han och hans fru, vilka rara människor eller hur?! Hade jag varit singel hade jag trott att de ville gifta bort sin son Ali (han jobbar också där) med mig :) Jag blev jätteglad i alla fall och gick sen runt på em och bjöd alla på MACCEN på kakor.

Igårkväll var tjejträffen by the way jättetrevlig. Vi var 13 stycken från alla möjliga länder och yrken, jag var nog enda husan dock haha!

Som vanligt på fredagar har jag fixat hår och naglar, det är en skön stund och rutin att bli ompysslad varje vecka som jag ser mycket fram emot. Nu sitter jag med Rundström och Joa och firar fredag hemma och nu ska vi gå ut och äta - det blir en MYCKET lugn och skön fredag. Pratade med Petra, Monci och Thorn ikväll, de satt på Torstens after work - tror ni jag fick hemlängtan då va?! JA JUST DET! :)
MYCKET TANKAR OCH KRAM TILL ER

torsdag, mars 29, 2007

Titta så fint det blev!?

Då internet krånglat blev det inte så mycket pluggande idag utan istället omplantering och städning av balkongen. Nu börjar det likna nåt! :) I övrigt är jag så gott som ny. Jag gck rundan imorse och mår bra. Joa är hängigare men halsontet har penicillinet rått om, han är lite snuvig dock. Om en timme ska jag på tjejträff med lite internationella tjejer, en del från Joas jobb och andra jag inte träffat. Det är Anna, en svenska från Röda Korset som anordnat det. Ska bli kul! Joa ska ha en lugn hemmakväll utan mig ;)

Kramar till er alla därute!

onsdag, mars 28, 2007

Fn-basen Nakoura




Idag är vi sjuka :( Jag vaknade inatt med magont, frossa och så kräktes jag. Joa hade väldigt ont i halsen så ingen av oss sov så mycket. Vi åkte vid 9-snåret till FN-basen i Nakoura som är FN´s högkvarter i södra Libanon, en multinationell camp. Olika nationer har hand om olika områden på basen och sjukvården har indierna hand om. Joa har halsinfektion och fick penicillin, ryska tabletter till natten att sova på (tror ni det är krut i dem eller?!) och några värktabletter. Konstigt att vi båda blev sjuka precis samtidigt men med olika åkommor?!
På vägen dit mötte vi ett helt gäng indiska militärer ute på fys i fys-turbaner :) Det är en vacker väg till Nakoura om än något skumpig. Hisbollah har sitt starkaste fäste i trakterna och därför blev det extra bombat av Israel under senaste konfliten. Jag har aldrig varit på en bas innan så får mig var det ett intressant besök trots lite magont! Joa var guide och körde runt så jag fick se hur det ser ut. Det är mycket större än jag föreställt mig, hela området är omgärdat av vit hög mur. Innanför är det som en militär-ministad med allt från biltvätt, tennisbana, matställen, bostäder, kontor, verkstäder, sjukvård, helikopterplatta m.m. Utanför murarna har det växt upp lite business med matställen och klädbutiker. De 3 understa fotona är från utanför basen.
Annars har det varit en lugn dag med mycket vila och videofilm. Vi känner oss båda bättre nu som tur är. Iman, vår granne har varit uppe med linssoppa (bra för Joas hals) och yoghurt och ris till mig. Tror knappt det gått en dag utan att vi fått någon liten mumsbit av henne. Som en rar hönsmamma och vän på samma gång! Nu ska vi dricka lite te, godkväll - Over and Out from Tyre!

tisdag, mars 27, 2007

Lördagnatt


Tänkte muntra upp er så här på tisdagkvällen med några foton från Music Hall i lördags! :)

En kortis!

Hej på er!

Då är jag åter i etern....det är dock inte lätt att hålla jämna steg med mitt bloggfreak till sambo. Helgen var som sagt en höjdare och det gick i 180 km/tim utan att kännas för mycket. Men vi var trötta i söndagskväll. Några ord om golfen. Ja Greenfee är 350 svenska kronor och för den summan får du spela en ganska bra bana hemma. Denna, libanons enda, banan var inte i allra bästa konditon för tillfället men sen har ju inte den riktiga värmen kommit heller. Men det var mer det sociala som var viktigt denna dagen. Två av mina vänner, Gilly och Enrice, hade aldrig hållt i en golfklubba tidigare och bara det var ju en upplevelse i sig. Enrice drog som en avlöning när han hade slagit utan en tanke på att det var 4 spelare till som skulle slå...jag tror han har lite att skydda eftersom han är professor...men han blev aldrig träffad. Han lyckades dock själv med konsten att slå sitt längsta slag för dagen rakt in i en ledningstolpe så att den studsade tillbaka ca 30 meter framför honom.:). Gilly inlede bra men sysslade sen med mer grävning än golfslag. Men sammanfattningvis så hade vi en mycket trevlig dag och med öl och golfbil så kan det sällan gå dåligt.
Annars känns det skönt att vi flyttat fram klockan en timme, det är ljust längre på kvällarna när man kommer hem från jobbet. Dessutom har vi haft varmare över helgen och fram tills idag och det gör inte ont.
Nu är jag hungrig och det blir eventuellt take away eller att gå ut och äta idag....var sen hem från jobbet.
JOA

måndag, mars 26, 2007

Beirut!

Vi har haft en jättekul och händelserik helg i Beirut!
Åkte direkt när Joa slutade jobba i fredags. Checkade in på Gefinor Hotel och åkte sedan till ett party som en tjej på canadensiska ambassaden hade. Ca 40-50 olika internationella, allt från finska journalister till amerikanska lärare till mexikanska advokater till oss som kom från UN med sällskap, mycket mingel och bra stämning.

På lördagen shoppade jag med Julia och Åsa. Beirut är superkul för en shoppingtok som mig! Vi shoppade ett par timmar själva, jag hittade inte helt oväntat haha! en snygg klänning på Massimo Dutti. Sedan mötte Laura (en kompis till Julia) upp, det är en helt crazy spontan brutalt ärlig libanesiska som bott i USA. Hon visade oss de trendiga designställena som vi aldrig hade hittat själva, både kläder och smycken m.m. Det var helt otroliga ställen i fantastiska miljöer! Vi stod bara och gapade när vi kom in. Hon ledde oss t.ex in på en bakgård, knackade på en dörr som inte såg nåt ut och när vi blev insläppta var det som att gå in i en annan värld! Otrolig inredning, vackra gamla fönster, mönstrade marmorgolv, högt i tak och dörrar som var som konstverk. Det var hos Sarah Bags, ett berömt väskställe.

Under tiden vi shoppade spelade killarna golf på Libanons enda golfbana, även Rundström och en nya zeeländare som heter Kels var med där. Hur det gick kan Joa säkert berätta. Vad jag hörde så for det en del bollar hit och dit och någon träffade även golfbilen med klubban ;)

På kvällen åkte vi till en restaurang en känd libanesisk arkitekt ritat. Den heter Central och har formen av en pistolkula. På översta våningen var det bar och taket gick att öppna upp så man satt under bar himmel. Vi drack en drink där och sedan satt vi därnere i restaurangen. Mycket god fransk mat! Laura och hennes franska vän mötte upp där. Sen åkte vi Nationalmuséet och det var intressant, man följde Libanons historia från prehistoria och järnålder till nutid genom alla arkeologiska fynd. Ganska mycket var från Tyr. Vi mötte upp Åsa och Gilly på ABC Mall, som är ett jättelikt köpcentrum i flera våningar. Där gick vi på bio och såg Blood Diamond. Gå och se den om ni kan! Jag höll mig helt vaken under 2,5 timme och de flesta av er förstår då att det måste vara en MYCKET bra film! Handlar om diamantsmugglingen i Sierra Leone, även om barnsoldater m.m. Stark och gripande film.

Kl. 19.30 körde vi tillbaks till Tyr, mycket nöjda med helgen som varit!

torsdag, mars 22, 2007

Support från Libanon

5 förluster...8 support-avstängningar...tränaren sparkad...och spelarflykt.
Då är Joa på hugget och visar sitt stöd! Behövs något tilläggas?! :)

Kvinnoträff nr 2!

Idag var jag på ”kvinnoträff” nr 2, denna gången hela vägen libanesiskt. Igår frågade Iman mig om jag ville följa med till Zenaib (som egentligen bor i vår lägenhet) så kl. 9 kom Iman och hämtade mig, hon hade med sig Nohad som bor under oss. Vi tog hissen ned till bottenvåningen och hämtade upp Haniyeh och så gick vi alla till Zenaib som bor några kvarter härifrån för att äta frukost. Ni kan tänka er synen…där gick jag i baggy-jeans och tröja tillsammans med 3 libanesiska damer i 50-års åldern varav 2 med slöja. Det är ett gäng roliga kvinnor med humor och mycket värme. Väl hos Zenaib hade hon dukat upp typisk libanesisk frukost i köket. Det var foul, som är en slags varm bönröra man doppar bröd i. 2 olika slags manoushi – ni vet de där pizzadegsliknande som vi tycker är himmelskt goda lördagsmorgnar – en med smält ost och en med sarthar (en slags kryddblandning). Det var honung, labneh (yoghurtröra), olika slags ostar, både hårda och mjuka med olivolja ovanpå. Sedan rättika, tomater, gurka, oliver och lök som tillbehör till foulen och det andra. Brödet var plattbröd, ett vitt och ett diet som de sa, det hade en något mörkare ton än det vita så jag antar att det var graden nyttigare. Till det drack vi mynta-te. Det kacklades högt och glatt och de var noga med att översätta allt och fråga mig om allt möjligt. Det ÄR verkligen en helt annan värld när inte männen är med! Känns uppfriskande att se och höra. Efteråt gick vi till tv-rummet och drack kaffe och åt några super-söta kakor, då började min mage säga ifrån…lök, bönor och sockerdrypande saker vid 10-tiden på morgonen är lite magstarkt för en svenska som äter havregrynsgröt på morgnarna. Det var en väldigt trevlig förmiddag och jag trivs i sällskapet. Kvinnorna saknar Zenaib då de brukar träffas på detta viset hos främst henne på morgnarna. Hade gärna fotat lite från fm men då kvinnorna tog av sig slöjorna direkt de kom inomhus så kunde jag inte det av respekt för dem.

Sen gick jag en sväng på ”stan” med Nohad och Iman, de ville visa mig lite saker och affärer, bl.a Nohads son´s affär där de säljer arabiska prydnadssaker. Not my cup of tea direkt men kul att se. Vi gick även och kollade på grill, då jag och Joa letat efter grill till balkongen. Det var en hantverkare som gjorde dem själva, ser inte riktigt ut som våra hemma men ska nog funka. Kocken i huset, dvs Joa får följa med och godkänna innan det blir köp. Kostade 13.000 libanesiska pund vilket är ca 65 kr. För handgjort!!

Nu kommer Joa snart hem, det blir kvällspromenad och sedan träffa en svensk kille som är här på kort besök. Hej svejs!

onsdag, mars 21, 2007

Reflektioner


Idag är det paradis ;) VÄDER här! Helt vindstilla och ca 23-25 grader varmt - gudagott. Då är det perfekt temp inne i lägenheten men när det blåser och är regn ute...ja då är det som Joa beskrivit inte fullt så paradis-aktigt. Och visst är det så att mycket kan man bli trött och tokig på. Många gånger tänker jag "varför?" gör de så här? och inte så här?! Och så får jag påminna mig om att vi är i Mellanöstern, inte Skandinavien där det brukar vara på ett helt annat vis. Att jag är priviligerad som får vara med om det här, bo och leva i detta kontrasternas land... Ungefär lika ofta som jag känner mig hemma och bekväm i gapiga myllret bland grönsakshandlare, marknadstånd, slakterier, vattenpipa-affärer och fiskhandlare nere i souken (marknaden) i gamla stan och tycker att det är skönt att allt inte är så perfekt, uppgjort och sterilt, att se charmen med det och känna mig bekväm...lika ofta kan jag bli tokig på att gas-killen inte kommer i tid så jag får sitta hemma och vänta, att internetet är på lika ofta som av och finna sig i att bli utittad och kommenterad av allt från 10-åriga killar till 60-årga gubbar och då känner jag mig frustrerad, irriterad och obekväm och tänker men vaaa f----n! :) Och ibland nyper jag mig i armen och tänker att "är det verkligen sant?!", när jag sätter mig ned ute på balkongen med en kaffe, lägger upp fötterna på räcket och ser turkosa Medelhavet skvalpa nedanför mig. Då är det gott att vara här!

Joa är faktiskt bättre än jag på att ta de kulturella skillnaderna även om det kanske låter tvärtom om på bloggen (men så är han ju också man i ett mansdominerat land..) och han är mitt bollplank i mycket här. Att vara kvinna i Libanon...hmmm DÄR är nog största skillnaden för mig. Min driftighet, framåtanda och framförallt självständighet bromsas hela tiden upp i detta land som är anpassat efter männen. Jag är det söta bihanget som är med när vi är och handlar och gör affärer, gissa om DET kan göra en tokig??! Då försöker jag -med betoning på försöker!- att tänka "Angela, detta är bra för dig, du måste inte alltid vara med och röra i grytan och stå i främsta ledet" Lyckas ibland...ibland inte ;)

Idag har jag varit nere i just souken och handlat grönsaker till ikväll. 4 citroner, 3 tomater, 4 lökar och 1 stort salladshuvud för 10 kr. Staffan kommer hit och vi ska göra tacos.
Jag tänkte bifoga resten av lägenhetsbilderna - sovrum, badrum och gästrum. Hälsningar till er alla!

tisdag, mars 20, 2007

Vem har namnsdag idag????




Idag har jag namnsdag...tack för all uppmärksamhet jag har fått av alla er vänner....Nej vad är en namnsdag? Det är som sig bör Mamma & Pappa, Angela och Farmor och Farfar, som faktiskt ringde ner till Libanon, som har uppmärksamat mig. Angela hade till och med bakat kakor som jag fick under eftermiddagen. Det var även meningen att hon skulle göra något gått till middag ...men alla punkter denna dagen blev framskjutna av någon anledning. Och då kan jag börja min lilla inlägg om att all inte är guld och gröna skogar här....vissa verkar tro att vi bor i någon form av PARADIS
TID är en sådan sak. Tid är en bisak här och det existerar bara inte att hålla tiden. Det märker man på de lokala t.ex på en restaurang där vi hade varit mellan kl 18.55 och 19.05 om vi hade bestämmt 19.00. Ja i motsvarande situation här nere trillar det in folk under 2 timmar och när de kommer snor de mat från andra i väntan på det dom själv beställer. Samma att bestämma tid på jobbet då kan det ta några dagar.....att fixa ett penställ.
Boendet vi har är bra, med lokala mått mätt. Men det är inte mer tryck i duschen än i vattenkannan, vi bor tillsammans med myror(bild), det är 14 grader varmt i lägenheten vilket betyder underställ på natten, isolering av fönster existerar inte vilket medför att det blåser in, våra matrumsstolar håller inte för någon som är........så stor som jag och 15 kg lättare :)...vi (jag och mina "polare") har redan förstört 3, m.m
Vägar är bra...när det finns asfalt på dom och det inte finns en massa hålor efter slitage och granater. Vissa saker går snabbt att återställa men på många ställe verkar det som om någon gräver ett hål och fyller igen det...sen gräver någon annan ett hål veckan efter.
MEN JAG ÄR INTE BITTER :) , Ja det lär kanske komma en fortsättning på "inte ett PARADIS" inlägget. JAG jobbar faktiskt här också och det får bli i ett senare inlägg, men jag bifogar en "hundbild" från träning i förra veckan.
JOA

måndag, mars 19, 2007

Kvinnoträff!

Idag har jag varit hos min finska granne Susanna som bor dörren mittemot oss. Hon har 2 små barn och har bott här några år med sin man som jobbar för UN. Hon hade inbjudit till träff med en massa andra internationella kvinnor. Innan konflikten hade de frukost-träffar på RestHouse varje onsdag men det har tydligen legat nere ett tag då en hel del inte återvänt ännu. I alla fall var det mycket trevligt...jag var dock enda icke-mamman men så är det ju för övrigt hemma nuför tiden också ;) Det var Anja från Tyskland, Jeanette från Sydafrika, Mary från Etiopien, Jean från Ireland, Terhi och Miija från Finland, en från England och en från Norge, Susanna och så jag, kanske missade jag någon?? En del arbetade här men de flesta tog hand om barn och hem. Nog inte folk jag kommer att umgås med som vänner men definitivt trevliga nya bekantskaper som jag kommer se mer av! Efter det gick jag till GoTango och käkade alldeles för sen lunch, därför har jag nu huvudvärk. Jag är banne mig som Skalman med mat och sovklocka :) och tänkte faktiskt gå och lägga mig ett litet slag och vila bort det.

I helgen och idag har jag fått några underbara mail och vet ni vad?!? Jag blir alltid lika glad när ni hör av er...oavsett längd och innehåll! Det värmer och är roligt att läsa vad som händer i era liv. Ciao!

Kulinarisk upplevelse



Igår körde vi norrut för att utforska staden Sidon (Saida) lite. Längs vägen finns apelsin och citron-odlingar och en del bananplantage. Efter ca 25 min gjorde Joa ett spontant stopp eftersom vi var hungriga. Det såg inte ut mycket för världen men det var ett ställe med fantastiskt god mat!! och underbar utsikt, vi satt vid strandlinjen och åt. Engagerad personal som kom ut med skålar med mat hela tiden. En jättesallad först, sedan la den pratglade ägaren upp vanlig sallad åt oss och kom ut med tabbouleh (finhackad sallad med bl.a tomater, mynta), 2 skålar hommous, 1 skål mtabbal (himmelsk god aubergineröra), 1 skål med röra typ hommous blandat med fisk o paprika, 1 skål med labneh (yoghurt med vitlök), 1 fat med röda inlagda typ rättikor och oliver och bröd. Huvudrätten var 2 olika sorters grillad kanongod fisk som han själv hade fångat på morgonen, med pommes. Vi drack 2 öl, 1 vatten, 1 kaffe och 1 te....för 100 kr var. Önskar ni kunde varit med! Vi blev så mätta och nöjda...och trötta...så vi körde hemåt istället för Saida :)
På vägen stannade vi vid en "plantskola" precis vid vägkanten och köpte 2 rosbuskar till balkongen och 1 odefinierad växt som heter fol som skulle lukta mer och godare än både jasmin och gardenia heeeela vägen till Tyr enligt ägaren, haha. Återstår att se när den blommar om en månad.
Sista fotot är på en checkpoint där det står polis och militärer och kollar fordon och människor. Man passerar sådana väldigt ofta, vi blir inte kollade utan bara förbivinkade eftersom Joa kör UN-bil.

söndag, mars 18, 2007

Clusterbomber


Vi vill förklara vad en clusterbomb är. För det ammunitionsröj-arbete som pågår i Libanon handlar till stor del om att röja just clusterbomber. En bombkapsel innehåller ett stort antal mindre clusterbomber, 50-200 stycken. Bombkapseln fälls av flygplan eller skjuts med artilleri och delar då på sig vid förut-programmerad höjd. De små clusterbomberna färdigställs och exploderar sedan när de når marken eller där de nu hamnar. Det kan vara på tak, i hus, på gator, hängande från träd, på tältdukar över plantager, i odlingar m.m. Problemet är att ca 30-40 % av clusterbomberna INTE detonerar när de landar. Men processen, som kan variera beroende på vilken slags clusterbomb det är, har satts igång och det gör att de kan detonera när man tar i dem eller flyttar dem. Clusterbomber är vapen som är framtagna för att anfalla ytor stora som flera fotbollsplaner. Enligt UNIFIL avfyrade Israel 90% av alla bombkapslar innehållande klusterbomber 72 timmar innan vapenvilan trädde i kraft den 14 augusti 2006. Sedan dess har 20 människor dödats och 120 skadats. Detta gjorde de främst för att förstöra och försvåra återuppbyggnaden av landet. T.ex över olika odlingar för att bönderna inte skulle kunna gå tillbaka och odla. 98 % som skadas av clusterbomber är civila. Man beräknar att det kommer att ta ca 12-18 månader innan Libanon är färdigtröjt från clusterbomber. De flesta tror dock att det kommer att ta mycket längre tid att röja. Enligt UN Mine Action Coordination Center, UNMACC (Joas jobb) befarar man att antalet clusterbomber är upp till 1 miljon. Ca 30 % av de som skadas är barn. Clusterbomberna är inte stora. De runda är som en bandyboll ungefär och de avlånga är ca 10 cm. Man använder inte hund för att söka och röja clusterbomber utan det gör människor, alltså min och ammunitionsröjare. Hundarna används till minröjning från tidigare konflikter.

Lördagstur till Nakoura



Vi uppdaterar helgen här som ni märker! :) I lördags (när vi piggnat till efter fredagen) åkte vi på en liten tripp till Nakoura som ligger ett par kilometer från israeliska gränsen. Det finns en FN-bas precis vid gränsen. Hisbollah har starkt fäste runt omkring där och därför blev det extra bombat av israelerna under senaste konflikten 2006. Det märktes på en del hus och på vägarna runt omkring där. Det syntes spår efter splitter och cluster-bomber på vägarna, även kulhål på en del hus. När man åker omkring i så vacker miljö, med havet i bakgrunden, bananplantage och apelsinodlingar, pratar med libaneser där majoriteten inget hellre vill än leva i fred…så känns det ledsamt att de inte ska kunna få ha det så! Det är ett land i ständig återuppbyggnad efter alla krig.

På kvällen var vi på avskedsfest för några killar på Räddningsverket som skulle åka hem. De jobbar som min och ammunitionsröjare. Vi tittade på kort och det var intressant att höra hur de jobbar och vad de varit med om under tiden här. Bland annat är det tyvärr ganska vanligt att libanesiska bönder (som istället för att ringa Mine Action Center som sedan skickar ut min och ammunitionsröjare) betalar fattiga, främst palestinier 3-5 dollar per clusterbomb de hittar på deras fält. Det var en jättetrevlig kväll som vi sedan avslutade med lite sen "nattamad" ute.
Kortet på huset längst till vä var ett hus där Hisbollah hade kommunikationscentral. Korten bredvid är på ett annat hus och vägen vid sidan om där en artillerigtanat slagit ned. På kartan har jag ringat in Nakoura och Tyr.

Oooh no..!

Efter fredagens afterwork tog vi oss hemåt ganska glada i hatten. När vi kom fram…upptäckte vi att vi glömt nyckeln till porten!! Vem som tog fel nyckelknippa lämnar vi vara osagt men det var samma person som 01.45 ville rädda situationen genom att ringa våra grannar. Den andre hade sinnesnärvaro och siciliansk övertalningsförmåga ;) nog att avstyra situationen. Vi tog in på hotell Al Fanar istället, Joa prutade ned priset på rummet med det halva (ca 200 kr) genom att säga ”vi kommer ju mitt i natten och lämnar tidigt på morgonen…” Det verkade ju inte aaaalls som om vi ”hittat varann” för natten, eller hur?!? Haha på morgonen beslöt vi att hålla detta lilla misstag någorlunda hemligt men den första vi mötte som satt och åt frukost i godan ro var Kerstin, en Räddningsverket-anställd och hon var MYCKET förvånad över att se oss då vi kvällen innan förklarat för henne var och hur vi bodde. Så det var bara sätta sig ned och berätta, skratta åt eländet och äta frukost!

"Houston, we have a problem"

För alla ointresserade av datorer...hoppa över detta inlägget. Ni andra läser genast vidare! :)Vi inbillar oss att det finns någon med mycket bättre vetande gällande datorer därute som kan hjälpa oss med en sak...Varför uppdateras inte webbsidorna så att man kan se ändringar man gjort med en gång eller nyhets-sidor där "gamla" nyheter kommer upp?? Antagligen någon liten inställning som blivit fel MEN VILKEN INSTÄLLNING DÅ?? Detta gör att vi ibland inte kan se våra inlägg på bloggen förrän 1-2 dagar efter och inte heller svara på kommentarer m.m. Mycket retligt som ni förstår...Så hjälp oss!!

Nu kom Angela på en sak till...I Mozilla Firefox kan man t.ex ha flera webbsidor samtidigt nere i listen öppna och när man öppnar upp en sida lägger den sig separat men i IE lägger webbsidorna sig över och på varandra, så man måste använda bakåt-knappen...Var gör man den inställning i IE?

Kom igen nu och hjälp oss! :) TACK!

fredag, mars 16, 2007



Hej alla! Här kommer en liten sammanfattning av dagen. Plugga på golvet framför gaselementet för det är fortfarande stormigt och regning och kallt inomhus. Hoppas ni har sol och vårvärme?!Sedan lunch med grabbarna på GoTango, mitt favorit snabbmat/salladsställe. Sedan skämma-bort-mig-själv-fredag med hårtvätt och "brushing" dvs rakföning av håret. Kortet är på min frisör när hon trådar en kunds överläpp. Efter det gick jag till Sara, den mer fancy-salongen och fick naglarna fixade och målade. Och ÄNTLIGEN fick jag igång gasugnen (Zenaib visade mig men skickar hit en gas-kille för att justera inställningarna då gasen går ojämt) och bakade en smarrig chokladkaka och bjöd grannarna på. Just nu sitter vi med Rundström, jag dricker martini och the big guys dricker grogg :) Sen blir det MACC-baren och afterwork. Massor med skål och trevlig helg på er!!

torsdag, mars 15, 2007

Husfrun rapporterar

Idag kom Iman, vår granne för att prata bort en stund. Hon fick visa mig hur gas-ugnen funkar. Men då hon hade drömt att hon blev svart om handen i en gasolycka...gissa om hon också hade respekt när vi skulle tända på den?! Lyckades med överugnen men ej med den undre. Så imorgon kommer Zenaib som bodde här tidigare och visar mig.

Annars har det varit en riktig hemma-dag. Jag håller på och tvättar...det innebär att jag måste hälla på extra vatten, vrida fram programmen för hand, hälla på extravatten 2-3 gånger när det är dags för sköljning och vrida fram programmen varje gång plus vrida fram den till centrifugering när det är dags...aaaaa inte helt enkelt! Dessutom går strömmen då och då eftersom det blåser och då måste jag hålla på med strömbrytaren också. Inte undra på att kvinnorna här inte jobbar utan går hemma och har fullt upp! ;)

Då jag hade berättat för Iman att jag ville hitta någon som kunde sy överdrag till sofforna kom hon med en sömmerska till mig också. Jag vill ha beiga överdrag över våra grönguldigt mönstrade soffor. Så imorgon kommer hon hit igen med provtyger och priser. Iman hade även med sig några tallrikar typisk libanesisk mat till mig och Joa. Till Joa en specialare, en slags pirog med smält ost inuti. Snacka om att vi blir bortskämda!

Ikväll ska vi ut och äta med Julia och Enrique, kanske några till, på ett seafood-ställe som heter Le Petite Phoenician där maten ska vara bland det bästa i södra Libanon. Folk reser tydligen hit för att äta där. Spännande! Nej nu MÅSTE jag plugga vidare, jag har några inlämningsuppgifter i Skadeståndsrätt att lämna in.
Blåsiga kramar från Libanon.

Skiftande väder!


Nu vill vi visa er hur det också kan vara i Libanon. Nämligen ruggigt inomhus och skiftande utomhus! I 2 dagar har det stormat, regnat och blåst, även åskat ibland och då blir det genast lite ruggigare inomhus. Joa tog ett kort på mig idag när jag satt och tittade på nyheterna i fleece-tröja framför gas-elementet. Jag vet - jag är en frusen kylling!! ;)
Inatt stormade det så mycket så Joa fick gå upp och ta in stolarna på balkongen då de åkte fram och tillbaka och vi var rädda de skulle lyfta ut i det blå. Då är det gott att kura under täcket, lyssna på regnet som piskar mot rutan och vinden som viner runt knutarna...Häromdagen satt jag i bikini och gick i klänning med bara ärmar och ben, idag är det fleecen och jeans som gäller. Skiftande väder onekligen...Nu tittar solen fram och det ser ut att ha lugnat sig lite. Ciao folket!

onsdag, mars 14, 2007

Lunch * 2


Idag mötte jag upp Joa och Staffan och gick till souken (marknaden i gamla stan) och åt lunch med dem. Efteråt gick jag och satte mig hos Muhtar, den gamle mannen som har fruktjuice och kaffe-ståndet bredvid Joas jobb. Där drack jag en espresso och pratade lite honom, han pratar knagglig men förstålig engelska. Han går upp 4.45 och ber, sen går han och köper apelsiner, morötter m.m till juicerna och klockan 6 öppnar han. Vid 13 äter han och efteråt kommer hans äldsta son Ali och tar över 2 timmar så han kan gå hem och vila lite. Om han är trött stannar han hemma eller så kommer han tillbaks och jobbar. Kl 18.30 stänger han. Bäst som vi satt där och språkade kom hans fru Hiam med mat till honom. Självklart ville de jag skulle äta med dem. Tror ni att man kan säga nej tack, jag har nyss ätit till 2 libaneser som vill bjuda på något?! Så där satt jag i 45 min och chitt-chattade med dem och åt lunch nr. 2 i den lilla hyddan. Mycket trevligt! Hon hade lagat mafouf (som vanligt vet jag inte om stavningen är rätt...). Det var slags blad hon kokat och sedan lagt i ris och köttfärs och rullat till små dolmar. De la man i sin tur i plattbröd och formade till rullar som man äter med händerna. Efterrätten var äpplen hon skalade och matade mig med :)

By the way, Joakims libanesiska namn...vet ni vad det är?? Jo, Wakim bin Sven. Det är sant, haha! Joakim=Wakim och bin betyder son till (alltså heter Usama bin Ladens pappa...just Laden).

Fotot är Muhtars ställe, det inhägnade området är Maccen, Joas jobb.

Fadäser

Vilka (klassiska) fadäser kan man då göra när man bor i främmande land??

Jo man kan bli jätteglad om man heter Angela när man hittar en bodylotion som luktar vanilj (favoritlukten för er som nu undrade). Då kan man försöka stå och smörja in sig med den lääänge och väl...tills man upptäcker att det är DUSCHTVÅL! :) Man kan också ta kanel i köttbullefärsen i tron att det är grillkrydda om man heter Joa. Även köpa mjölk till branflakesen på morgonen och upptäcka att mjölken är klumpig och tjock = dvs en slags yoghurt. Man kan också tro att man äntligen kommit på hur gasugnen fungerar. Det var ett stort misstag! Det sa BOOOOM och PAANG och för en kort sekund visste jag inte om jag levde eller var död. Eller blivit döv. Men när jag kunde känna lukten av bränt hår...förstod jag att jag levde. Att köpa tandkräm med sur-äppelsmak hör till en mindre fadäs.

Att jag tänker på detta just nu beror på att jag VILL använda ugnen idag för att baka en kaka men jag har högsta respekt för tillfället. Joa gjorde ett tappert och inte helt oräddt försök imorse men lyckades inte. Återstår att se vem som kan guida oss!

KL 15 böneutrop



Här kommer ett litet videoklipp från köksfönstret som vetter inåt land. För er som varit på mission eller semester i muslimska länder...ni känner definitivt igen detta! För er andra - ett par gånger om dagen är det böneutrop. För mig är det en slags "höjdpunkt" om jag är hemma, jag slår upp köksfönstret, står och känner vinden blåsa i mitt hår, blundar och lyssnar. Eller tittar på omgivningarna, barn som leker på innergården eller kvinnor som städar balkongerna och hänger tvätt. Rogivande på något vis...Påminner om att allt är som det ska, om rutiner och sedvänjor. Brukar vara ca 12, 15, 18 och 21. Också tidigt på morgonen men det hör vi inte. Och även andra tider vid olika högtider o händelser. Som tur är bor vi en bit ifrån minareten, till skillnad från Staffan, Joas kollega som har den exakt mittemot sitt sovrum. Han är inte lika road som jag :)

måndag, mars 12, 2007

BEIRUT



Ååå vilken räv den där Joa...bäst som jag slumrade till på soffan söndagkväll efter en lång och rolig Beirut-weekend passade han på att skriva ett inlägg. Inget ont om det men jag skulle vilja ge en något mer nyanserad bild av helgen i Beirut :) Och dela med oss av några foton.

Att Joa hittade direkt till hotellet förvånade inte mig, han verkade dock själv riktigt överraskad. Vi bodde som sagt på hotell Gefinor. Härligt att tvätta håret med tryck och få en riktig lyxig europeisk frukost med yoghurt, musli och rostebröd. När vi anlände var det strålande sol och riktigt varmt, vi beslöt oss för att gå längs strandpromenaden i Beirut för att se och utforska den sidan samt att ta oss in till stan och mitt huvudmål: klädkedja a la HM så jag kunde komplettera mitt klädförråd. Joa hittade en seafood-restaurang vi lunchade på. Ägaren välkomnade oss med ett Skål för fan! när han hörde vi var svenskar haha. Vi valde direkt från fiskdisken och jag åt grillade scampi och Joa en grillad lokal fisk med olika libanesiska tillbehör och det var lyckat.

En av huvudgatorna i Beirut heter Verdun och där finns ALLT man kan tänka sig, från riktiga lyxkedjor a la Gucci till Starbucks till MANGO till en Qvicksilver-affär med 50 % rea, det du Thomas! :) Från vanliga libaneser till snor-rika sådana. På MANGO hade jag en personal shopper, dvs Joa. Han hittade en jättesnygg röd klänning i linne som jag köpte. Eftersom vi hade gått så långt och länge, var tiden för shopping tyvärr redan slut -till min sorg och till Joas glädje- så vi köpte lite praliner och tog taxi till hotellet. Slappade en stund med vin och chokla´och sen åkte vill till Gemmayzeh-området där vi mötte upp Jihad, Joas kollega och hans italienska flickvän Julia på en bar där han brukar vara DJ. Julia var en ny bekantskap. Om vi nu ska kategorisera människor a la Joa så kan man säga att hon är "rödstrumpa". Mycket trevlig och social tjej! Ett par capirinha och öl på baren, vi åkte vidare för att äta äkta libanesiskt och armeniskt. Behöver jag säga att vi blev nöjda och proppmätta?! Det är så gott här!! Efter maten var klockan ca 23 och vi åkte till konsert där några vänner till Jihad spelade. Blandning mellan rock och experimentell musik, det var bra. Eftersom det varit internationella kvinnodagen och det uppmärksammas även i denna delen av världen tro´t eller ej, så ville vi uppleva detta. Vi åkte till Art Lounge vid Beirut River Bridge. Ett ställe där det brukar vara utställningar, olika kulturella och social initiativ, techno-kvällar och evenemang. Just denna dagen var det fokuserat på kvinnor och kvinnors rätt i Libanon med allt vad det innebär från arbeta till att vara lesbisk här. Vi var lite malplacerade men hade kul! Tänk er Joa, en 2 meter blond svensk militär spatserande runt i en lokal med technomusik och dansande människor, utställningar med bl.a penisar i papier maiche dinglandes och libanesiska lesbiska i en salig blandning! :)

Sen blev det sängen ganska sent men vi kom upp tidigt på söndagen ändå. Jag hade rekat och hade rollen som "stifinneren" som det heter på norsk. Vi åkte till Jeita-grottorna som är ett känt utflyktsmål i Libanon, ca 2 mil norr om Beirut. Det går inte att med ord beskriva dessa grottor, helt fantastiska!! Vi åkte linbana en bit för att komma dit och det var häpnadsväckande vackert och overkligt när vi gick in i grottorna. Fascinerande stalakiter i "lime-stone" i enorma grottor, en del med 30-40 m i takhöjd som formats av vattendroppar och tidens tand. I ena grottan åkte vi även båt. Helt enormt, ingen av oss hade sett något liknande...magiskt. Tyvärr kunde vi inte ta foton då det var förbjudet.

Dags att styra bilen hemåt! Vi hade hört talas om Monoprix, ett stort varuhus utanför Beirut där man kan handla allt möjligt och vårt främsta mål var att handla solstolar att ha på balkongen. Vi kom ut från Monoprix med en dammsugare (jag vet att det är patetiskt men jag blev sååååå glad) diverse husgeråd, nybakat riktigt bröd...allt utom solstolarna för de glömde vi! :) Sedan bar det hemåt mot Tyre. En härlig helg med många intryck. Det är ca 1o mil till Beirut så vi kommer att ta oss dit då och då för att se mer av denna spännande stad! Även shoppa mera...
Ps. Ni vet om att ni kan klicka på de markerade länkarna för att ta er vidare..? Gokväller på er!

Skånska uttryck

haha, jag är så lättroad!! :) Gå hit och klicka på orden...

söndag, mars 11, 2007

Hemma igen!


Hej på er!

Lägg märke till vem som skriver så här lite sent på söndagskvällen :)
Vi var hemma runt 18.30 och hade tänkt avsluta en lyckad helg på balkongen med ett glas vin, men det sket sig som det heter...det blåser som bara den ute och det var lite överaskande då det varit bra väder under dagen.

Vi åkte ganska tidigt på lördagen mot Beirut och med respekt för trafiken i den Libanesiska huvudstaden så trodde vi inte att vi skulle klara det under 2 timmar. Det vissade sig dock att vi (är jag inte ödmjuk ;)), orienterade oss direkt på hotell Gefinor. Bra hotell med bra standard, vi har ganska bra FN-rabatt. Vi checkade in och började med att ta en dusch eftersom trycket var mycket över medel med Libanesiska mått. Sen blev det promenad på stan och vi gick faktiskt långt. Angela motiverade sig med att hon hade korn på var MANGO och ZARA låg, ja jag vet att vissa av er måste söka på nätet för att förstå vad det är för något....för andra är det lätt att sluta sig till om man känner Angela. Efter skoskav, öl-törst och en klänning rikare blev det Taxi tillbaka till hotellet. Dusch och vila, lite vin och sen iväg för att träffa lokala vänner. Jag tror vi får återkomma till detaljerna...men jag kan sammanfatta kvällen grogg, vitlök, konsert, lesbianer, god sömn...........
Det blev i alla fall inte hårdare än att vi kom upp i bra tid och åt en överaskande god och stor frukost. Sen bar det iväg på utflykt norr om Beirut där vi besökte gamla grottor och det var helt fantastiskt vackert. Även denna dag fick ju ägnas lite åt shoping och efter lite krångel på vägen så hittade vi till shoppingcentert som vi blivit rekommenderade. Eftersom Jag hade haft så mysigt med Anglea hela helgen så betämmde jag mig för att köpa något fint till henne....så jag har bifogat bilden :).
En av oss sover redan och nu skall jag också i säng. Jag är helt säker på att Angela kommer att utveckla helgen mer under morgondagen.
GOD NATT

fredag, mars 09, 2007

Nu är det fredag och då är alla libanser glada för det är deras "fridag"/helg. Och eftersom det är fint väder så är det mycket folk ute. Bilar kör omkring och spelar arabisk musik och det är överhuvudtaget en skön stämning. Jag är också i skön stämning. Har fått håret tvättat och fönat på kvinnosalongen och manikyr på den mera fancy-salongen, en total på 65 kr idag :) Förra veckan trådade (en speciell teknik med tråd där de rycker bort hår) jag ögonbrynen och formade till dem, det blev väldigt bra! Idag Joa och jag käkade lunch ihop på Salinas, en restaurang precis vid oss. Nu ska jag gå ner till MACCEN och möta upp Joa för det är afterwork. Sen ut och käka gott. Imorgon åker vi till Beirut och utforskar stan, ska bli spännande och kul. Så jag önskar alla trevlig helg och varma hälsningar till er från oss i Libanon

Videoklipp!



Nu har jag hittat videofilmsfunktionen i kameran och hur man lägger in det på YouTube! Så här kommer ett videoklipp kl 9 härom-morgonen efter jag hade varit ute på morgonrundan, stretchade på strandpromenaden och tänkte att vi kan nog inte bo bättre än så här..! :) Vi bor längst upp till vänster. Enjoy!

onsdag, mars 07, 2007

"Studiebesök"


Här kommer ett mera pedagogisk och lärande inslag från mig, Angela. Jag vill påpeka att det är utifrån mina knappa kunskaper om min och ammunitionsröjning detta inlägg görs. Dock har inlägget kvalitetssäkrats av Joakim Svensson :)

För en vecka sedan följde jag med Åsa, Joas kollega på UNMACC som också är QA-officer (Quality Assurance = kvalitets-säkrare) till Nabatiyeh. Medan Joa är specialinriktad på hundar är Åsa inriktad på att kvalitssäkra manuella resurser.
Min och ammunitionsröjning genomförs med hjälp av:
maskinell resurs - maskiner som bearbetar marken till ett visst djup
manuell resurs - människor som söker efter minor t.ex med hjälp av minsökare och oexploderad ammunition på och under markytan
hund resurs – hundar som söker på objekt under markytan. Till skillnad från minsökare som söker efter metallen, så söker hundarna efter explosiv-ämnen som finns i minor och ammunition.

Jag åkte alltså med Åsa till Nabatiyeh som ligger ca 1 timme nordöst om Tyre. Det var en bitvis vacker färd genom apelsin och bananodlingar, dalgångar och längs en flod. Jag slogs av hur vackert och skiftande Libanon är trots att det varit och är så utsatt. Åsa åkte till Nabatiyeh för att förbereda och informera för kommande dag då hon skulle genomföra en kvalitetssäkring. Mats, en svensk som jobbar för MAG (Mine Advisory Group) ett brittisk företag, är den som utbildat båda lokala och internationella inom MAG. Åsas uppgift är att testa dem för att se att de ”håller måttet” och utför ett säkert arbetssätt, att de följer den standard som finns för arbetet och att de använder sin utrustning på rätt sätt. Även hur de ska agera vid olyckstillbud. Åsa åker runt till olika organisationer och testar och utvärderar dem. Joa gör likadant fast på hundsidan.

Fältet där testet skulle genomföras var indelat i olika sektioner. Sektionen där testet skulle genomföras var färdigröjt, andra sektioner arbetade de fortfarande på. Kortet där de står i grupp är när de tränar på minröjning, det andra kortet är på några som söker manuellt. Det är nyttigt att få lite mera kött på benen och jag är imponerad hur duktiga och seriösa alla inblandade är. Jag kommer att åka ut med olika organisationer och se vad de håller på med när tillfälle ges. Innan vi åkte hem körde vi till en gammal slottsruin som heter Beaufort som ligger högt upp med en helt fantastisk utsikt över trakten och vid klart väder kan man se hela vägen till Israel. Väldigt vackert! Sen åkte vi tillbaks till Tyre och åt sen lunch hemma hos Åsa på balkongen. Hon har en kanonlägenhet med havet/strandremsa rakt under balkongen i gamla stan.

Nu överlåter jag till Joa att berätta om det han håller på med!

Ps. Ni vet väl om att ni kan klicka på fotona och se dem större...